Ett år efter Caremaskandalen har anställda i privata välfärdsföretag fortfarande sämre skydd än andra om de pratar med medierna.
Beatrice Asks utlovade utredning har ännu inte börjat arbeta.Utredningens direktiv klubbades i somras, men arbetet har inte startat. Justitieminister Beatrice Ask (M) säger till Dagens Nyheter att det inte är konstigt eller ovanligt.
– Den borde ha kommit långt i sitt arbete nu, säger konstitutionsutskottets ordförande Peter Eriksson (MP).
Att vårdpersonal fick sparken av sin privata arbetsgivare när de uppdagade vanvård eller felbehandlingar blev många upprörda över i samband med Caremaskandalen. Vårdföretagen har enligt lagen rätt att sparka medarbetare som pratat med media om sådant som påverkar deras konkurrenskraft negativt t ex en en vårdskandal. Offentlig verksamhet omfattas av meddelarfrihet. Där kan chefer eller andra ansvariga straffas för om de på något sätt särbehandlar anställda som avslöjat missförhållanden eller om de efterforskar vem som talat med media. Detta följs inte alltid men lagen kan användas av anställda mot okunniga chefer.
Vinstdrivande företag kan aldrig tolerera en riktig meddelarfrihet. Den skulle stå i vägen för deras vinstmaximering. Jobbar du för Carema eller Attendo ska du ha munkavle på, sköta ditt jobb och skita i hur vårdtagarna har det.
Ett utmärkt exempel på falsk meddelarfrihet är Caremas nya låtsas-meddelarfrihet för att tysta kritikerna:
”Yttrandefrihet innebär att inom Carema Care har medarbetare rätt att muntligen eller skriftligen tala om vad man tycker.”Man behöver inte vara expert för att inse att en yttrandefrihet som bara gäller inom ett företag, inte är någon verklig yttrandefrihet.
SvD: Meddelarfriheten ännu inte utredd
DN: Trots ministerns löfte fortfarande riskfyllt att slå larm
DN: Expert sågar Caremas avtal
DN: Löfven kräver att vinsten redovisas
