Privat hemtjänst - så illa det kan gå!

Kommunalarbetaren har granskat den "Nya hemtjänsten". Här syftas det såklart på den hemtjänst som bedrivs i privat regi.

Nu i höst greps ett stort antal personer i Södertälje som var inblande i ett omfattande ekonomisk brottslighet genom hemtjänstföretaget Jome omvårdnad.  Jome omvårdnad är ett av Södertäljes största hemtjänstföretag. Under dagen slog polisen till mot flera platser och tio personer greps och ytterligare åtta hämtade till förhör. Tillslaget är en del i en myndighetsgemensam insats mot grov organiserad brottslighet i Södertälje (KA).

Södertälje kommun införde lagen om valfrihet, LOV, i hemtjänsten i mars 2012. Snabbt etablerade sig flera nya hemtjänstföretag – i dag har 16 företag avtal med kommunen och 60 procent av marknaden. Några av de nya företagen inriktade sig på brukare med utländsk bakgrund och blev stora särskilt i några stadsdelar. I stadsdelen Ronna ökade antalet brukare över 65 år från 79 stycken i januari till 206 stycken i augusti. En ökning med 160 procent!

Källor till KA beskriver situationen med privata hemtjänstföretag så här:

– Ibland har jag varit i kontakt med biståndshandläggarna eftersom jag varit väldigt förvånad över att vissa hade hemtjänst. Men de säger att det är jättesvårt när de kommer på hembesök och så ligger någon där som en säck potatis under täcket och säger att de inte klarar något.
En annan källa berättar att en brukare blev nedtryckt i sängen av personal på ett hemtjänstföretag och tillsagd att ligga stilla och spela sjukare under besöket från biståndshandläggaren.

Södertälje kommun har nu brutit kontraktet med Jome omvårdnad och det verkar som man nu sagt upp avtalet med Bea´s omsorg och assistans.

I Jome, i Bea's och i flera andra hemtjänstföretag i Södertälje förekommer det anhöriganställningar trots att kommunen förbjudit det (KA). Som vanligt har privata föratag ingen offentlighetsprincip som kommunala förvaltningar, det innebär därför stora svårigheter att kontrollera sådana här enkla saker i privat verksamhet.


Funktionshindrade har blivit till villebråd för assistansbolagen. P1 programmet Kaliber berättar hur marknadsföringen av de över 1700 privata assistansbolagen bara blir hetsigare och hetsigare. Inspektionen för socialförsäkringar har räknat ut att ett assistansbolag i genomsnitt kan göra 300 000 kronor i vinst på ett år för en enda brukare. Pontus berättar hur de jagar honom på mobilen och går på honom ute på stan.

 – Fick en lapp i brevlådan att jag skulle få 3000 kronor i porslin av ett assistentbolag om jag valde dom som kund. Vet inte vad dom tyckte jag skulle ha 3000 kronor porslin till men det tyckte dom. Har även blivit erbjuden utlandsresor.

         Pontus i Kaliber

Med en sådan oseriös marknadsföring bör man akta sig för att tro att resten av företagens verksamhet är seriös.



Många säger att bara för ett företag är privat betyder inte att det nödvändigtvis är sämre jämfört med något motsvarande offentligt. Visst det stämmer... men som privat ägare har man tyvärr ibland ett vinstintresse som kan gå ut över kvaliteten på verksamheten. I en hel del fall inom välfärdssektorn ser vi idag hur privata aktörer roffar åt sig skattepengar. Skattepengar som inte läggs på de som har rätt till en samhällsinsats eller på personalen som utför det i rimlig utsträckning. Istället hamnar de som i Vardaga (fd. Carema) i aktieägarnas fickor eller som i Södertäljefallet hos anhöriga till arbetsgivaren. I ett privat företag finns det större möjligheter att fuska än inom kommunal förvaltning. Kontrollsystemet är inte utbyggt för att hitta rufflarnas fuskande, vilket innebär en guldgruva för de som fuskar genom obefintlig eller låg bemanning och liknande.

Det enda raka är stopp för vinster i välfärden. Pratet om kontrollsystem är bara löjeväckande.

Att bygga upp ett kontrollsystem för privata välfördsföretag är inte att anse som särskilt modernt eller progressivt. Det hade ungefär varit lika modernt eller progressivt att återinföra barnarbete ner till 5 års ålder, men med en kontrollmyndighet som ska se till att barnen inte blir för hårt utnyttjade!

Kommunalarbetaren: Polisrazzia mot hemtjänst

P1 Kaliber: Jakten på assistanspengarna

Svd: Ordentlig vinst för välfärdsjättar

Träffa familjen i Jul för bara 300 kr i timmen!

På vårdföretaget Kavat Vårds hemsida kan man läsa under rubriken tilläggstjänster:

Drömmer du om att komma iväg och se en teaterföreställning, din favoritopera eller längtar du efter en utflykt i naturen med kaffetermos och bullar? Du kanske är nyfiken på hur de nya gardinerna ser ut upphängda och då vill du naturligtvis även att fönstren ska vara putsade.

Det finns också möjlighet att köpa till extrapersonal som sällskap till den som känner sig ensam alla tider på dygnet.

Hos oss på Kavat Vård säger vi aldrig nej utan försöker alltid tillgodose dina önskningar och behov även det som ligger utanför vårt offentliga uppdrag.

Kavat Vård erbjuder sina tilläggstjänster för en kostnad av 300 kr i timmen.


Som boende på ett kommunalt vårdboende som endast utför de tjänster som ligger i det "offentliga uppdraget" kan du alltså glömma att få dina gardiner upphängda och bara inse att du aldrig mer kommer kunna få gå på teater och om du känner dig ensam kommer det inte komma någon personal till din hjälp. Skulle du vilja träffa familjemedlemmar i Jul, men har behöver hjälp vid besöket och dina närstående inte har möjlighet så kan du glömma det på ett kommunalt boende. Eller är det kanske bara vad Catharina Tavakolinia VD för Kavat Vård vill få dig att tro?

Jag har arbetat ett antal år nu inom kommunalt driven vård i Malmö och på Gotland. Under denna tid har jag putsat fönster och hängt upp gardiner och följt med vårdtagare, vid speciella tillfällen då de behövt någon vid sin sida, helt gratis.

Huruvida personalen hjälper till och sätter upp gardiner och putsar fönster beror enligt mig på två saker. Nummer ett är personaltillgången. Är personalen för få gentemot ordinarie arbetsuppgifter hinns väldigt lite extra med. Där jag jobbar är det så ibland på schemat. Ibland lyckas vi bemanna riktigt bra som senast när vi åkte till Köpenhamn med en personal per boende. 
Nummer två är klimatet på arbetsplatsen. Är det en personalgrupp som präglas av arbetsglädje, där man uppskattar varandra och där kreativt tänkande uppmuntras för att skapa goa upplevelser för vårdtagaren. Eller är det några bittra vårdare som är tongivande i personalgruppen där arbetet präglas av tristess. Det ena hänger ihop med det andra. Låg bemanning kräver att vården effektiviseras till stelt institutionstänkande där vårdtagarna blir till objekt som endast ska matas, toabesökas och medicineras.

Antagligen var det låg bemanning och svagt intresse från ledningen kring hur de anställda upplevde sin arbetssituation som ledde till vårdskandalerna på Vårbacka plaza och Koppargården.

Men är det inte rätt att de som kan betala för sig köper tilläggstjänster för sina egna pengar? Alla kan ju inte få en personal med sig till sina anhöriga på julafton! 

Jo, i de bästa av världar, där vi flyttat över resurser från de inbillade behoven (som t ex reklam) till de verkliga behoven (som t ex en god äldravård) hade alla som behövt en personal med sig under besöket hos sin syster på julafton, påskafton eller Eid al Fitr fått det.

För de själva vill betala privat för sin vård på gamla dar bör det finnas helt privata alternativ.
I flera kommuner är all ädreomsorg privat. Om tilläggstjänster blir normen för att få upp en gardin eller hälsa på familjen över jul kommer vården enligt det "offentliga uppdraget" urholkas till liknande misär.

Det ska inte finnas ett A- och ett B-lag gamlingar eller sjuka när hamnar på ett boende eller är i behov av hemtjänst. Om det inte finns tillräckligt med personal vid ett tillfälle när flera vårdtagare vill göra något får man turas om på ett sätt som blir rättvist. Svårare än så är det inte.

Metro, Aftonbladet, SR, SVT 

Vårbacka plaza: Wallenbergs företag Aleris gör profit på vanvård

 

Den 3 augusti besökte Heba Elkhabiry sin mamma och upptäckte en 72-årig mannen som befann sig  i ett rum som inte gick att öppna inifrån.

– Han var blek och låg på golvet. Jag trodde först att han var död.

 Heba ringde SOS-Alarm. Inom kort var flera polispatruller och en ambulans på plats. De första förhören hölls under helgen.I lördags kväll larmades polisen till det kritiserade äldreboendet Vårbacka Plaza i Vårby norr om Stockholm. En gravt autistisk man hade påträffats inlåst i ett rum utan fönster. Den 72-årige mannen fördes i ambulans till Karolinska sjukhuset.

– Det var en säkerhetsåtgärd. Vi ville få klarhet i hans medicinska status, säger Benita Nilsson, informationsansvarig på Södertörns polisdistrikt.
Polisen har nu inlett en förundersökning om förhållandena på Vårbacka Plaza som drivs av vårdföretaget Aleris. Misstankarna gäller olaga frihetsberövande, framkallande av fara för annan, vållande av kroppsskada och tjänstefel.

– Om det finns brister i patientsäkerheten så kommer vi att vidta omedelbara åtgärder, säger Jonas Lundqvist, affärsområdeschef för Aleris Omsorg AB i Stockholm.
 

Aleris ägs av Investor dvs. familjen Wallenberg.

Från att syssla med ägande i lastbilstillverkning som Scania går nu Wallenbergarna över till att slå mynt vården av våra sjuka och gamla. Wallenbergarna kan sällan beskyllas för kortsiktighet liknande riskkapitalbolag som Caremas ägare som Triton och KKR. Dock kan man överraskas över Wallenbergsfärens plötsliga intresse för filantropi. Att det kan vara de extremt goda vinstuttagen inom privat vård som lockar möjligtvis?

Att personalen kommer få skulden av företagsledningen är nu självklart. Att Wallenbergarna valt att dra ner på bemanning och personalens utbildning för att öka avkastningarna på sin investering kommer tigas ihjäl.

Metro, Aftonbladet, SVT, SR P4 Sthlm,

Bemanning och klagomål = företagshemligheter

Privatiseringen av välfärden under 2000-talet har fört medborgarnas insyn för vad som sker inom  vård och skola till "sovjetiska nivåer".

Sydsvenskan skildrar resultat av sin granskning av 18 privatiserade äldreboenden i Skåne. Undersökningen gjordes i oktober 2012 och då mejlar journalisten Mats Amnell två frågor till 18 privata äldreboenden.

Den första frågan är att få veta bemanningen på boendet för en tvåveckorsperiod och den andra är att få veta vilka klagomål från vårdtagare och anhöriga som gjorts. Båda uppgifter är normalt offentliga i kommunal verksamhet. Dessa frågor kan ju vara viktiga att få svar på om man vill veta hur kvaliteten är på boendet.

I 14 fall svarar man bara på antalet klagomål. För att få reda på vad klagomålen handlar om blir man hänvisad till kommunen. Två platschefer svarar inte ens.  Tre chefer hänvisar till Förenade Cares VD Christer Henriksson, som inte ännu har svarat.

Två ädreboenden, Eskilsgården i Vellinge och Pilegården i Staffanstorp, mejlar över sina bemanningslistor. På de 16 andra ställena vill cheferna mörka på frågan om bemanningen under två veckor. Istället blir det listor för hur många som jobbar på vart ställe efter olika yrkeskategorier. Efter andra påminnande mejlet kommer avidentifierade listor med tider. Journalisten vill ha reda vilka som jobbade under de två veckorna men två av vårdbolagen vill inte lämna ut detta med hänsyn till personalen intigritet.

När brydde sig Carema och Attendo om någon annans intigritet än sin egen? Detta visar bara på vilken dålig fantasi dessa företag har när det kommer till frågan om bemanning.

Frågan om bemanning inom vården är helt oväsentlig enligt vissa högerdebattörer. När samma debattörer skall ut och smörja kråset blir det inte hästköttslasagne på Lidl, som för oss vanliga dödliga. Då blir det Berns och Stureplan och ställen där det finns tillräcklig bemanning för att servera både kaffe och kaffeflickor. Då är bemanningen väldigt "viktig". Eller för att inte tala om då lillgossen ska ha hjälp med läxorna. Då måste Timbropappa och politikanalytiker-mamma jobba hemifrån p g a livspusslet.  Ingen tid finns till småtjejen och lillgossen att få hälp med läxorna om inte man kan göra rut-avdrag på läxhjälpen. Se där, ännu ett tillfälle då bemanningen är central!

Sydsv: Företagshemligheter stoppar insyn

Sydsv: Professor priset man får betala

DN, DN

Carema lika populär som Svenska kyrkan?

Svenska kyrkan har beställt en rapport från Uppsala universitet för att ta reda på svenska folket ser på att ha Svenska kyrkan som huvudman för olika vård, omsorg, skola och andra välfärdsinstitutioner. Svenska kyrkan vill alltså ha reda på vad folk har för attityder kring kyrkan som aktör på välfärdsmarknaden.

Av de som svarade på enkäten var 33 procent negativa till tanken på att Svenska kyrkan skulle bedriva välfärdsverksamhet inom vård/skola/omsorg, medan 45 procent var positiva.

Rubriken i Kommunalarbetaren blev "Tummen upp för kyrkan i välfärden". Det stämmer ju om man ser till att fler var positiva än negativa till kyrkan. Men det beror på vad kyrkan sysslar med. Majoriteten var positiva till att kyrkan bedrev härbärgen åt hemlösa men när det kom till gymnasieskolor var bara en av tio positiv.

Rapporten visar också att Pingstkyrkan och Carema har lågt förtroende att bedriva välfärdstjänster – 45 procent var skeptiska till Pingstkyrkan som utförare medan 40 procent uttryckte skepsis mot Carema.

På Caremas egen mysblogg Carema care dokument inifrån har man erkänt att undersökningen inte var gav så positivt resultat för Carema. Man menar dock att rapporten visar på ett stort stöd för hög efterfrågan på privata välfärdstjänster och hur stort stöd det finns för valfrihet inom välfärdstjänster.

Diagram 3. Partisympatier och inställningen till alternativa utförare i välfärden.

I ovan diagram kan man se att 26 % eller mer än var femte moderat är negativ till alternativa utförare i välfärden. Inte ens hos Moderaterna, det största partiet i Alliansen, finns ett 100% stöd för alternativa utförare i välfärden. 

Hos de som angett gymnasiet eller grundskola som högsta utbildningsnivå finns också en klar majoritet som är negativa till alternativa utförare i välfärden. Hos de med mer än 3-årig högskola eller universitetsutbildning är majoriteten positiva. Hur tänker de? Har de köpt aktier i Carema?  Eller saknar de den kunskap som bygger på erfarenhet från att arbeta på dessa privata vårdaktörer? Hos de som bara har gymnasieutbildning har polletten trillat ner i alla fall, stort gratis!

Carema verkar ha fått ett litet skadat varumärke. På frågan:

"För mig är det ingen skillnad mellan om Carema eller en organisation inom Svenska kyrkan utför välfärdstjänster "
 

blev svaret: "Håller inte med" störst med 55,4 %. 

Svenska kyrkan borde kanske fortsätta hålla sig till sitt gebit om vi vill fortsätta att ha ett Sverige där alla kan mötas. Att välja skola eller sjukvård efter religiös tillhörighet bidrar bara till att bygga murar mellan människor. Stopp där, du orene hedning, detta är scientologkyrkans vårdcentral!  

DN, Svd,

Fortfarande munkavle inom privat vård

Ett år efter Caremaskandalen har anställda i privata välfärdsföretag fortfarande sämre skydd än andra om de pratar med medierna.
Beatrice Asks utlovade utredning har ännu inte börjat arbeta.Utredningens direktiv klubbades i somras, men arbetet har inte startat. Justitieminister Beatrice Ask (M) säger till Dagens Nyheter att det inte är konstigt eller ovanligt.
– Den borde ha kommit långt i sitt arbete nu, säger konstitutions­utskottets ordförande Peter Eriksson (MP).


Att vårdpersonal fick sparken av sin privata arbetsgivare när de uppdagade vanvård eller felbehandlingar blev många upprörda över i samband med Caremaskandalen. Vårdföretagen har enligt lagen rätt att sparka medarbetare som pratat med media om sådant som påverkar deras konkurrenskraft negativt t ex en en vårdskandal. Offentlig verksamhet omfattas av meddelarfrihet. Där kan chefer eller andra ansvariga straffas för om de på något sätt särbehandlar anställda som avslöjat missförhållanden eller om de efterforskar vem som talat med media. Detta följs inte alltid men lagen kan användas av anställda mot okunniga chefer.

Vinstdrivande företag kan aldrig tolerera en riktig meddelarfrihet. Den skulle stå i vägen för deras vinstmaximering. Jobbar du för Carema eller Attendo ska du ha munkavle på, sköta ditt jobb och skita i hur vårdtagarna har det.

Ett utmärkt exempel på falsk meddelarfrihet är Caremas nya låtsas-meddelarfrihet för att tysta kritikerna:

”Yttrandefrihet innebär att inom Carema Care har medarbetare rätt att muntligen eller skriftligen tala om vad man tycker.”

Man behöver inte vara expert för att inse att en yttrandefrihet som bara gäller inom ett företag, inte är någon verklig yttrandefrihet.


SvD: Meddelarfriheten ännu inte utredd

DN: Trots ministerns löfte fortfarande riskfyllt att slå larm

DN: Expert sågar Caremas avtal

DN: Löfven kräver att vinsten redovisas

Ideologiskt förblindning - privatisering ett mål i sig

I svt:s nya dokumentär Vi gav dom vår pappa skildras vanvården när Carema hade ansvaret för äldreboendet Koppargården i Stockholm. Personal, anhöriga och tjänstemän intervjuas.

Dokumentären visar också att idén att tjäna pengar på kissiga blöjor och underbemanning är något vi importerat från det stora landet i Väst. Slutsatserna från forskare i USA är att det krävs en avancerad och troligtvis kostsam kontrollapparat för att minska fusket eftersom det är fusket som är lönsamt.

Frågan är om denna avancerade kontrollverksamhet har något ekonomiskt existensberättigande utan om det enklaste vore att förbjuda vård med privat vinstuttag. Men det vore ju att begränsa valfriheten säger privatiseringsförespråkarna. En valfrihet som i en snar framtid kommer bestå i vilken av de fåtal stora vårdkoncerner som dominerar marknaden. Länk till mitt tidigare inlägg  om varför alltid de stora elefanterna vinner upphandlingen här.

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfvén är skarp i sin kritik mot vanvården men verkar inte våga gå emot privatiseringsförespråkarna. Han är rädd att göra en Juholt - att våga resa sig mot de som har intressen i den ökade privatiseringen. Han pratar likt borgerliga politiker att det inte spelar någon roll vem som utför vården bara den håller hög kvalitet. Vilket som sagt kräver en avancerad och kostsam kontrollapparat.
  
Caremas chefer lockades av bonusar och aktieoptioner för att skära ner vårdkostnaderna och samtidigt bibehålla eller öka kommunala anslag som egentligen skulle gå till de gamla. Två av cheferna på Koppargården hade konton i Luxemburg med optioner i Carema värda miljonbelopp. Miljoner som de fått i bonus för att de sparat duktigt åt Carema. Caremas tidigare vd Cecilia Daun Wennborg deklarerade för året 2010 för inkomster på över 23 miljoner kronor. När den senaste VD:n Carl Gyllfors avgick fick han ett avgångsvederlag av "hemlig" storlek.

Carema, Attendo, Förenade Care har mer eller mindre samma företagsstruktur. Chefer på både hög och låg nivå belönas i bonussystem efter hur mycket de sparar in på gamla och sjuka, utan att det märks för utomstående (det var här Koppargårdens caremachefer fallerade). 

Tror någon på allvar att en statlig kontrollmyndighet skulle kunna "tävla" med Carema och andra privata aktörers människoovärdiga bonussystem. En sådan myndighet kommer bara ha ett mål och det är att legitimisera en än mer ökad privatisering.   

Carema är experter på att hitta kryphål i avtalen, i dokumentären berättar en chef med detaljerad inblick i Caremas övertagande av Koppargården.

"Man jobbar hela tiden med dubbla budskap. Utåt sägs det att vi gör det för att det ska bli bättre, men internt handlar det om att kapa kostnader."

"När någon blev sjuk på kommunens tid då ersattes de nästan alltid med vikarie, när Carema tog över bestämde de att bara ersätta varannan sjukdag."

Den medicinskt ansvarig sjuksköterskan (MAS) klagade på att de att bemanningen var lägre i verkligheten än på pappret och påtalade hygienen var dålig då det saknades tvål, handsprit, handskar och blöjor.

 Äldreomsorgschefen Annica Dominius i StockholmsstadsdelenVällingby-Hässelby som ansvarade för uppföljning och kontroll då Carema tog över Koppargården. Hon verkade inte lagt märke till samma saker som MAS-sköterksan utan kommenterar istället med:
"De följer avtalsbiten hela vägen"
"Jag tycker Koppargården fungerar bra"

Vårdföretagarna, arbetsgivarorganisationen för den privat äldreomsorgen har en förbundsdirektör som heter Inga-Kari Fryklund. På frågan om vad hon tycker om Carema tillhälften ägs av amerikanska  riskapitalister uttalar sig så här i dokumentären:

"Vi ska vara glada att vi får in riskkapital i Sverige, att dom är berädda att satsa här"

Bara en miss här. Riskkapitalister idkar inte välgörenhet. De räknar med avkastning på 50-100 procent för sina investeringar. En avkastning som de gamla får betala


De uttalanden som Annica Dominius och Inga-Kari Fryklund kommer med skulle kunna tyda på en ideologisk förblindning. Tjänstemannen Dominius och de ansvariga politikerna i stadsdelen kunde väl inte alla feta aktier i Carema, så de torde vara ideologin som var avgörande. Ideologin gjorde att de ansvariga valde att inte reagera förrän det var för sent och skandalen på Koppargården var ett faktum.

Denna privatiseringsideologi är så vida spridd att den även verkar ha angripit vitala delar av de socialdemokratiska partiet. Man behöver inte vara lika arrogant som Filippa Reinfeldt är i denna ekot-debatt för att påstå att personen i fråga är ideoligiskt förblindad. När S-ledaren Löfven säger att det inte går att förbjuda privata vinstuttag i vården så gör att det av rädsla för att bli utsatt för samma häxjakt som Juholt. Men de signaler han sänder ut är ändå att det inte är skillnad på privat och offentlig vård - vilket är en grundstomme i privatiseringsideologin. Om privat vård är lika bra som offentlig så kan man ju privatisera allt!  
Ideologins överstepräster verkar ha haft lite svårt på sistone. 45 procent i en stor undersökning tycker att privata företag är ganska eller mycket dålig på att bedriva vård och omsorg. Det framgår också att flera borgerliga väljare hyser dessa åsikter. Miljöpartiets kongress sa nej till privata vinstuttag men blev uppläxade av partiledningen. LO är emot privata vinstuttag i vården. Vänsterpartiet verkar inte öka på pga av motståndet men de ska ha all heder för att vara det enda parti i riksdagen som är emot privata vinstuttag i vården.

SVT: Vi gav dem vår pappa

SR Ekot: Moderaternas Kent missade ny myndighet

SR: Inger Arrenander kommenterar Lövfens tal

SVT: V vill förbjuda vinster i välfärden

DN: Vinst i välfärden: Socialdemokraterna slåss med väderkvarnarna

Aftonbladet: LO vill förbjuda privata vinstuttag i vården

Kommunalarbetaren: Starkt motstånd mot privat vård