tisdag 19 februari 2013

Bemanning och klagomål = företagshemligheter


Privatiseringen av välfärden under 2000-talet har fört medborgarnas insyn för vad som sker inom  vård och skola till "sovjetiska nivåer".

Sydsvenskan skildrar resultat av sin granskning av 18 privatiserade äldreboenden i Skåne. Undersökningen gjordes i oktober 2012 och då mejlar journalisten Mats Amnell två frågor till 18 privata äldreboenden.

Den första frågan är att få veta bemanningen på boendet för en tvåveckorsperiod och den andra är att få veta vilka klagomål från vårdtagare och anhöriga som gjorts. Båda uppgifter är normalt offentliga i kommunal verksamhet. Dessa frågor kan ju vara viktiga att få svar på om man vill veta hur kvaliteten är på boendet.

I 14 fall svarar man bara på antalet klagomål. För att få reda på vad klagomålen handlar om blir man hänvisad till kommunen. Två platschefer svarar inte ens.  Tre chefer hänvisar till Förenade Cares VD Christer Henriksson, som inte ännu har svarat.

Två ädreboenden, Eskilsgården i Vellinge och Pilegården i Staffanstorp, mejlar över sina bemanningslistor. På de 16 andra ställena vill cheferna mörka på frågan om bemanningen under två veckor. Istället blir det listor för hur många som jobbar på vart ställe efter olika yrkeskategorier. Efter andra påminnande mejlet kommer avidentifierade listor med tider. Journalisten vill ha reda vilka som jobbade under de två veckorna men två av vårdbolagen vill inte lämna ut detta med hänsyn till personalen intigritet.

När brydde sig Carema och Attendo om någon annans intigritet än sin egen? Detta visar bara på vilken dålig fantasi dessa företag har när det kommer till frågan om bemanning.

Frågan om bemanning inom vården är helt oväsentlig enligt vissa högerdebattörer. När samma debattörer skall ut och smörja kråset blir det inte hästköttslasagne på Lidl, som för oss vanliga dödliga. Då blir det Berns och Stureplan och ställen där det finns tillräcklig bemanning för att servera både kaffe och kaffeflickor. Då är bemanningen väldigt "viktig". Eller för att inte tala om då lillgossen ska ha hjälp med läxorna. Då måste Timbropappa och politikanalytiker-mamma jobba hemifrån p g a livspusslet.  Ingen tid finns till småtjejen och lillgossen att få hälp med läxorna om inte man kan göra rut-avdrag på läxhjälpen. Se där, ännu ett tillfälle då bemanningen är central!

Sydsv: Företagshemligheter stoppar insyn

Sydsv: Professor priset man får betala

DN, DN

söndag 13 januari 2013

Carema lika populär som Svenska kyrkan?

Svenska kyrkan har beställt en rapport från Uppsala universitet för att ta reda på svenska folket ser på att ha Svenska kyrkan som huvudman för olika vård, omsorg, skola och andra välfärdsinstitutioner. Svenska kyrkan vill alltså ha reda på vad folk har för attityder kring kyrkan som aktör på välfärdsmarknaden.

Av de som svarade på enkäten var 33 procent negativa till tanken på att Svenska kyrkan skulle bedriva välfärdsverksamhet inom vård/skola/omsorg, medan 45 procent var positiva.

Rubriken i Kommunalarbetaren blev "Tummen upp för kyrkan i välfärden". Det stämmer ju om man ser till att fler var positiva än negativa till kyrkan. Men det beror på vad kyrkan sysslar med. Majoriteten var positiva till att kyrkan bedrev härbärgen åt hemlösa men när det kom till gymnasieskolor var bara en av tio positiv.

Rapporten visar också att Pingstkyrkan och Carema har lågt förtroende att bedriva välfärdstjänster – 45 procent var skeptiska till Pingstkyrkan som utförare medan 40 procent uttryckte skepsis mot Carema.

På Caremas egen mysblogg Carema care dokument inifrån har man erkänt att undersökningen inte var gav så positivt resultat för Carema. Man menar dock att rapporten visar på ett stort stöd för hög efterfrågan på privata välfärdstjänster och hur stort stöd det finns för valfrihet inom välfärdstjänster.


Diagram 3. Partisympatier och inställningen till alternativa utförare i välfärden.

I ovan diagram kan man se att 26 % eller mer än var femte moderat är negativ till alternativa utförare i välfärden. Inte ens hos Moderaterna, det största partiet i Alliansen, finns ett 100% stöd för alternativa utförare i välfärden. 

Hos de som angett gymnasiet eller grundskola som högsta utbildningsnivå finns också en klar majoritet som är negativa till alternativa utförare i välfärden. Hos de med mer än 3-årig högskola eller universitetsutbildning är majoriteten positiva. Hur tänker de? Har de köpt aktier i Carema?  Eller saknar de den kunskap som bygger på erfarenhet från att arbeta på dessa privata vårdaktörer? Hos de som bara har gymnasieutbildning har polletten trillat ner i alla fall, stort gratis!

Carema verkar ha fått ett litet skadat varumärke. På frågan:
"För mig är det ingen skillnad mellan om Carema eller en organisation inom Svenska kyrkan utför välfärdstjänster "
 
blev svaret: "Håller inte med" störst med 55,4 %. 

Svenska kyrkan borde kanske fortsätta hålla sig till sitt gebit om vi vill fortsätta att ha ett Sverige där alla kan mötas. Att välja skola eller sjukvård efter religiös tillhörighet bidrar bara till att bygga murar mellan människor. Stopp där, du orene hedning, detta är scientologkyrkans vårdcentral!  

DN, Svd,


 


torsdag 25 oktober 2012

Fortfarande munkavle inom privat vård




Ett år efter Caremaskandalen har anställda i privata välfärdsföretag fortfarande sämre skydd än andra om de pratar med medierna.
Beatrice Asks utlovade utredning har ännu inte börjat arbeta.Utredningens direktiv klubbades i somras, men arbetet har inte startat. Justitieminister Beatrice Ask (M) säger till Dagens Nyheter att det inte är konstigt eller ovanligt.
– Den borde ha kommit långt i sitt arbete nu, säger konstitutions­utskottets ordförande Peter Eriksson (MP).


Att vårdpersonal fick sparken av sin privata arbetsgivare när de uppdagade vanvård eller felbehandlingar blev många upprörda över i samband med Caremaskandalen. Vårdföretagen har enligt lagen rätt att sparka medarbetare som pratat med media om sådant som påverkar deras konkurrenskraft negativt t ex en en vårdskandal. Offentlig verksamhet omfattas av meddelarfrihet. Där kan chefer eller andra ansvariga straffas för om de på något sätt särbehandlar anställda som avslöjat missförhållanden eller om de efterforskar vem som talat med media. Detta följs inte alltid men lagen kan användas av anställda mot okunniga chefer.

Vinstdrivande företag kan aldrig tolerera en riktig meddelarfrihet. Den skulle stå i vägen för deras vinstmaximering. Jobbar du för Carema eller Attendo ska du ha munkavle på, sköta ditt jobb och skita i hur vårdtagarna har det.

Ett utmärkt exempel på falsk meddelarfrihet är Caremas nya låtsas-meddelarfrihet för att tysta kritikerna:
”Yttrandefrihet innebär att inom Carema Care har medarbetare rätt att muntligen eller skriftligen tala om vad man tycker.”
Man behöver inte vara expert för att inse att en yttrandefrihet som bara gäller inom ett företag, inte är någon verklig yttrandefrihet.


SvD: Meddelarfriheten ännu inte utredd

DN: Trots ministerns löfte fortfarande riskfyllt att slå larm

DN: Expert sågar Caremas avtal

DN: Löfven kräver att vinsten redovisas

lördag 4 augusti 2012

Ideologiskt förblindning - privatisering ett mål i sig

I svt:s nya dokumentär Vi gav dom vår pappa skildras vanvården när Carema hade ansvaret för äldreboendet Koppargården i Stockholm. Personal, anhöriga och tjänstemän intervjuas.

Dokumentären visar också att idén att tjäna pengar på kissiga blöjor och underbemanning är något vi importerat från det stora landet i Väst. Slutsatserna från forskare i USA är att det krävs en avancerad och troligtvis kostsam kontrollapparat för att minska fusket eftersom det är fusket som är lönsamt.

Frågan är om denna avancerade kontrollverksamhet har något ekonomiskt existensberättigande utan om det enklaste vore att förbjuda vård med privat vinstuttag. Men det vore ju att begränsa valfriheten säger privatiseringsförespråkarna. En valfrihet som i en snar framtid kommer bestå i vilken av de fåtal stora vårdkoncerner som dominerar marknaden. Länk till mitt tidigare inlägg  om varför alltid de stora elefanterna vinner upphandlingen här.

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfvén är skarp i sin kritik mot vanvården men verkar inte våga gå emot privatiseringsförespråkarna. Han är rädd att göra en Juholt - att våga resa sig mot de som har intressen i den ökade privatiseringen. Han pratar likt borgerliga politiker att det inte spelar någon roll vem som utför vården bara den håller hög kvalitet. Vilket som sagt kräver en avancerad och kostsam kontrollapparat.
  
Caremas chefer lockades av bonusar och aktieoptioner för att skära ner vårdkostnaderna och samtidigt bibehålla eller öka kommunala anslag som egentligen skulle gå till de gamla. Två av cheferna på Koppargården hade konton i Luxemburg med optioner i Carema värda miljonbelopp. Miljoner som de fått i bonus för att de sparat duktigt åt Carema. Caremas tidigare vd Cecilia Daun Wennborg deklarerade för året 2010 för inkomster på över 23 miljoner kronor. När den senaste VD:n Carl Gyllfors avgick fick han ett avgångsvederlag av "hemlig" storlek.

Carema, Attendo, Förenade Care har mer eller mindre samma företagsstruktur. Chefer på både hög och låg nivå belönas i bonussystem efter hur mycket de sparar in på gamla och sjuka, utan att det märks för utomstående (det var här Koppargårdens caremachefer fallerade). 

Tror någon på allvar att en statlig kontrollmyndighet skulle kunna "tävla" med Carema och andra privata aktörers människoovärdiga bonussystem. En sådan myndighet kommer bara ha ett mål och det är att legitimisera en än mer ökad privatisering.   

Carema är experter på att hitta kryphål i avtalen, i dokumentären berättar en chef med detaljerad inblick i Caremas övertagande av Koppargården.

"Man jobbar hela tiden med dubbla budskap. Utåt sägs det att vi gör det för att det ska bli bättre, men internt handlar det om att kapa kostnader."

"När någon blev sjuk på kommunens tid då ersattes de nästan alltid med vikarie, när Carema tog över bestämde de att bara ersätta varannan sjukdag."

Den medicinskt ansvarig sjuksköterskan (MAS) klagade på att de att bemanningen var lägre i verkligheten än på pappret och påtalade hygienen var dålig då det saknades tvål, handsprit, handskar och blöjor.

 Äldreomsorgschefen Annica Dominius i StockholmsstadsdelenVällingby-Hässelby som ansvarade för uppföljning och kontroll då Carema tog över Koppargården. Hon verkade inte lagt märke till samma saker som MAS-sköterksan utan kommenterar istället med:
"De följer avtalsbiten hela vägen"
"Jag tycker Koppargården fungerar bra"

Vårdföretagarna, arbetsgivarorganisationen för den privat äldreomsorgen har en förbundsdirektör som heter Inga-Kari Fryklund. På frågan om vad hon tycker om Carema tillhälften ägs av amerikanska  riskapitalister uttalar sig så här i dokumentären:

"Vi ska vara glada att vi får in riskkapital i Sverige, att dom är berädda att satsa här"

Bara en miss här. Riskkapitalister idkar inte välgörenhet. De räknar med avkastning på 50-100 procent för sina investeringar. En avkastning som de gamla får betala


De uttalanden som Annica Dominius och Inga-Kari Fryklund kommer med skulle kunna tyda på en ideologisk förblindning. Tjänstemannen Dominius och de ansvariga politikerna i stadsdelen kunde väl inte alla feta aktier i Carema, så de torde vara ideologin som var avgörande. Ideologin gjorde att de ansvariga valde att inte reagera förrän det var för sent och skandalen på Koppargården var ett faktum.

Denna privatiseringsideologi är så vida spridd att den även verkar ha angripit vitala delar av de socialdemokratiska partiet. Man behöver inte vara lika arrogant som Filippa Reinfeldt är i denna ekot-debatt för att påstå att personen i fråga är ideoligiskt förblindad. När S-ledaren Löfven säger att det inte går att förbjuda privata vinstuttag i vården så gör att det av rädsla för att bli utsatt för samma häxjakt som Juholt. Men de signaler han sänder ut är ändå att det inte är skillnad på privat och offentlig vård - vilket är en grundstomme i privatiseringsideologin. Om privat vård är lika bra som offentlig så kan man ju privatisera allt!  
Ideologins överstepräster verkar ha haft lite svårt på sistone. 45 procent i en stor undersökning tycker att privata företag är ganska eller mycket dålig på att bedriva vård och omsorg. Det framgår också att flera borgerliga väljare hyser dessa åsikter. Miljöpartiets kongress sa nej till privata vinstuttag men blev uppläxade av partiledningen. LO är emot privata vinstuttag i vården. Vänsterpartiet verkar inte öka på pga av motståndet men de ska ha all heder för att vara det enda parti i riksdagen som är emot privata vinstuttag i vården.

SVT: Vi gav dem vår pappa

SR Ekot: Moderaternas Kent missade ny myndighet

SR: Inger Arrenander kommenterar Lövfens tal

SVT: V vill förbjuda vinster i välfärden

DN: Vinst i välfärden: Socialdemokraterna slåss med väderkvarnarna

Aftonbladet: LO vill förbjuda privata vinstuttag i vården

Kommunalarbetaren: Starkt motstånd mot privat vård






lördag 16 juni 2012

Helsingborg bryter med Humana Omsorg

Helsingborg som borgerligt styrd kommun vågar vara annorlunda och bryter med ett privat vårdbolag. Vårdbolaget heter Humana Omsorg och i mars nästa år löper avtalen ut för tre privata vårdbolag som driver vårdboendena Ragnvallagården och Lussebäcksgården.

Vårdpolitikerna anser inte att de har nått upp till kraven och hänvisar bland annat till en oanmäld inspektion på vårdboendena . Brist på aktiviteter, opersonlig miljö och otillräcklig fortbildning av personalen fanns med i kritiken.

Human Omsorg menar att det skett en ökad vårdtyngd och eftersom det krävs mer resurser till det så kräver Humana Omsorg ökade anslag. När de fick nej från kommunen kom de till en slutsats:
– Det är vi själva som har tagit initiativ till att inte förlänga avtalet, säger vårdbolagets kommunikatör Helena Pharmansson.

Sedan i februari har företaget haft en dialog med kommunen inför den aktuella avtalsförlängningen.
– Vi vill jättegärna fortsätta driva Ragnvallagården och Lussebäcksgården, men det är inte rimligt med en ersättningsnivå som ligger 30 procent under våra andra boenden runt om i Sverige. Vi har drivit enheterna i Helsingborg med förlust och nu är smärtgränsen nådd, säger Helena Pharmansson.

– Det är fullständigt ointressant vad de tycker om sin ersättning, säger vård- och omsorgsnämndens ordförande Richard Lundberg (M).
– Humana Omsorg har gjort ett dåligt jobb med att sätta sig in i vad kostnadsersättningen innebär. De köpte verksamheten av Avesina med gällande avtal. Man kan inte komma två år efteråt och klaga. Det är inte professionellt! säger Richard Lundberg.

Frågan är om Helsingborgs kommun verkligen bryr sig om de gamla eller om de bara är ute efter att bedriva äldrevård till minsta möjliga kostnad. Precis som Reinfeldt skyllde Saudi-affären på redan ingånga avtal försöker moderaterna i Helsingborg hävda avtalets status över vårdtyngdens status.

Om det sker en ökad vårdtyngd på kommunala boenden ska det sättas in mer personal, om allt går rätt till. För ett privat vårdbolag som skrivit ett sjuårigt avtal finns enligt avtalet inga möjligheter att få ökade anslag pga ökad vårdtyngd.

Human Omsorg skulle säkert kunna dra ner lite på sina extrema mångmiljonvinster och använda dem till att anställa fler personal. Men det skulle vara lika sannolikt som att Ingvar Kamprad skulle nöja sig med en kinesisk fabriksarbetares lön.

Helsingborgs kommun gör rätt att bryta med Humana, men frågan är om det blir bättre när det ska upphandlas till privata vårdföretag igen. När vården av gamla och sjuka ska upphandlas i stela affärsavtal hamnar antagligen förändringar i vårdbehov än en gång i utanför avtalstexten.  Vårdtyngden ignoreras av politikerna.

Hela affären är också ett bevis på problemet med underbemanning inom privatiserad vård  som de flesta politiker också verkar ignorera.

HD: Humana Omsorg krävde mer betalt
HD: Humana Omsorg får inte fortsätta bedriva äldrevård
HD: Vi är ledsna chockade och besvikna

Vi får se hur borgarna i Staffanstorp reagerar på att deras partibröder bryter med Humana Omsorg.
Staffanstorps kommun privatiserade det sista kommunala äldreboendet så sent som i maj och den som fick moderaternas förtroende i Staffanstorp var ingen annan än Humana Omsorg

Skånskan: Kommunens sista boende nu privat

lördag 9 juni 2012

Lund missar larmklockorna och förlänger Caremas avtal


De fyra äldreboendena Solbacken, Björkbacken, Fäladshöjden och Österbo i Lund ska fortsätta drivas av Carema fram till 2015 enligt Sydsvenskan.

Vård- och omsorgsförvaltningen i Lunds kommun (med borgerlig majoritet) har valt att förlänga avtalet med Carema två år eftersom man anser att alla åtaganden i avtalet är uppfyllda. S, MP och V röstade nej till Carema och lämnade in en skriftlig reservation mot förlängda avtal.

– Varför ska man förlänga avtal för särskilda boenden med Carema när det kommunala äldreboendet Norregården som ligger på ett bra läge ska stängas? säger Ann-Margreth Olsson (S).

Antagligen för att kommunala ädreboenden som är omtyckta och välfungerande kan upplevas som ett hot mot borgerliga politikers aktieportföljer kan jag misstänka.

– Nibblegården ligger sämst till bland särskilda boenden i brukarundersökningen och det visar att Carema inte håller måttet, säger Ann-Margreth Olsson. Artikeln säger inte vad som kommer hände med det Caremadrivna Nibblegården. Nibblegården har varit i hetluften tidigare. Mats Olsson (V) blev tystad på det kommunala pensionärsrådet när han ville läsa ur ett brev som skickats till vård- och omsorgsförvaltningen från en Lundakvinna som har sin mor på Nibblegården.


"Kvinnan skriver bland annat att boende skriker på hjälp utan att någon kommer, att modern läggs halv sju på kvällen och kommer ur sängen först halv elva på förmiddagen, att hon inte hjälps till toaletten när hon behöver." Sydsvenskan

Var femte boende på Mårtenslunds trygghetsboende, Nibblegården och Solhem säger att de är missnöjda. Totalt 168 äldre deltog i undersökningen. Sydsvenskans artikel säger inte hur representativ undersökningen var. Det kunde ju varit intressant att veta hur många som bor på särskilda boenden i Lund.

Det är mycket bra att man gör undersökningar över äldres attityd till deras boende, men frågan är om dessa undersökningar alltid visar på verkliga förhållanden. De äldre som hamnar på särskilt boende är ofta så långt komna i ålderdomens krämpor att de har svårt att förhålla sig självständigt till vårdgivaren. Det blir ju svårt att komma från att det är ett beroendeförhållande där man kanske inte vill lägga sig till med kritik mot den som vårdar en.

Enligt mig är det också en stor skillnad mellan yngre och äldre i vårt samhälle gällande förmågan att klaga. Yngre generationer är vana med en hög standard och har därmed höga förväntningar och kan lätt bli lite gnälliga i sitt klagande. Äldre människor har vuxit upp under enklare förhållanden och har betydligt lägre anspråk på hur livet i allmänhet ska se ut och längre till klagomål. Man kan därför inte med säkerhet säga hur bra det är ute på dessa boenden enbart genom en undersökning. Man måste utvärdera och granska verksamheten ibland för att se om verksamheten är lika bra som det står i upphandlingen.

Privat drivna boenden har enligt tillgänglig statistik lägre bemanning och mer visstidsanställd personal. Hur man i slutändan kan bortse från detta samtidigt som det är allmänt känt att företagen gömmer pengar avsatta för äldrevård i skatteparadis i Karibien är för mig en gåta.

I Karlstad ville man inte förlänga vårdavtalet med Carema. Det gäller verksamheten vid vårdenheterna Åsbacka och Sveagatan i Karlstad. Att de sa nej beror bland annat på att majoriteten i nämnden inte ställer upp på kravet om meddelarfrihet för de anställda. De brydde man sig inte så mycket om i Lund.

Att man får sparken när man påtalar missförhållanden i vården är tyvärr en regel för Carema, snarare än ett undantag. Den 63-åriga undersköterskan Agneta Johansson tvingades sluta på äldreboendet Kvarngården i Vetlanda med omedelbar verkan i januari i år sedan hon påtalat brister.Kvarngården drivs sedan ett år tillbaka av privata vårdföretaget Carema Care. Det abrupta beskedet om avskedet lämnades av en ny verksamhetschef i måndags eftersom Agneta Johansson i egenskap av skyddsombud skrivit en kritisk rapport till Arbetsmiljöverket.

Lunds kommun ignorerar larmklockorna: låg bemanning, inget meddelarskydd och att man sparkade ett skyddsombud så sent som i januari. Istället går man efter en brukarundersökning och läser den på det sätt man tycker passar sin ideologi bäst.

Om ett privat boende får bra omdöme i brukarundersökningar, borde det inte bli ännu bättre kvalitet för de boende om pengarna användes till att anställa mer personal istället för till vinstuttag?

Sydsvenskan: Ja till Carema trots oppositionskritik

SVT-Värmlandsnytt: Vill säga nej till Carema

SVT-Jönköpingsnytt: Carema sparkade kritiskt skyddsombud

Skånskan: Anhörig kräver svar

Skånskan: Vårdchefen litar på Carema







onsdag 30 maj 2012

Socialstyrelsens rapport visar på lägre bemanning inom privat vård


Lars-Erik Holm, generaldirektör på Socialstyrelsen fick i december uppdrag av regeringen att göra jämförelsen mellan privat och offentlig vård. Så här blev resultatet:
- Att privat drivna äldreboenden skulle vara sämre än offentliga stämmer inte, säger Lars-Erik Holm.

I inslaget som sändes i rapport nämns dock att bemanningen överlag var lägre på privata boenden.
Är det ingen skillnad att ta fasta på när man arbetar med människor? Inom industrin går det bra att slänga in en människa som gör två människors jobb med hjälp av driftoptimering. Är det lika lätt att optimera flödet när det kommer till Elsa 92 och Gösta 84?

När det kommer till brottslighet är det många som ropar på fler poliser, men när det gäller de människor som byggt vår välfärd så är antalet omvårdande händer inte intressant. Snacka om dubbelmoral Lars-Erik! Ni har ju själva på socialstyrelsen kommit med nya krav på bemanning för demensvården (se länk nedan).

Lars-Erik Holm fick bottenbetyg av tidningen chef.se men av Reinfeldt får han nog toppenbetyg för sin fina utredning. Nu kan Carema och Attendo fortsätta dra in pengar till moderata partikassan några år till.

SVT Nyheter: Inga stora skillnader
SVT Jönköpingsnytt: Carema sparkade kritiskt skyddsombud
SVT Play: Nya bemanningskrav för demensvården från Socialstyrelsen
DN: vården ska granskas
Aftonbladet: Här är Sveriges sämsta chefer